Som dom flesta vet gifte vi oss hastigt i september förra året, det var tyvärr utan den stora tillhörande festen. Men det tog vi igen nu med en stor fest den 28 juli.
Mer bilder finns under fotoalbumet.
Linkan, Nicke och jag var till Luppioberget i helgen för att bouldra lite, var första gången vi var dit och vi blev glatt överraskade. Fanns massor att göra, det enda som kanske saknades var riktiga överhäng.
Mer bilder finns under fotoalbumet
Närmaste campingen är Skellefteå Camping 0910-735500. Lite längre bort ca 6-7km finns Boviken Camping 0910-54000.
Hotell som alla ligger i stan.
Malmia 0910-732500
Statt 0910-711060
Victoria 0910-17470
Scandic 0910-752400
“Efter en vild biljakt i centrala Malmö tog det stopp mot en husvägg på Ronnebygatan, vid Möllevången, i Malmö” från Aftonbladet
En kompis i Malmö tittade ut från fönstret igår för att se efter vad det var för kalabalik där utanför.
Polis med dragna vapen
Snabbt fick Patrik fram kameran och fick några action-laddade bilder. Lyckades även få dom publicerade i både Aftonbladet och Sydsvenskan.
Vi var till Övertorneå under påsken jag och barnen, skönt att få lite friskluft och bara göra ingenting.
Lite pimpelfiske han vi med också, både i torneälv och i en lite sjö som hette valkeajokki eller något liknande.
I Valkeajokki var fiskelyckan riktigt god, till och med Linnea med kanske inte världens bästa tålamod fick en fisk.
Och hemma i Skellefteå var marken bar och bouldringen på Alhem fin fin. Tyvärr vrickade jag foten så det blev en kort tur för mig och Linkan.
Doktorn som sydde Leos finger sa att om han inte kunde böja på fingerspetsen inom en vecka så skulle vi höra av oss, vi väntade och hoppades att det skulle bli bättre men icke. Vi ringde doktorn och innan vi visste ordet av så var vi i Umeå och Leo hade blivit opererad i handen. Det var senan som böjer fingerspetsen som var av och behövdes sy ihop.
Nu har han haft en plastskena i fyra veckor och i morgon ska vi till Umeå på rehabiliteringen och om allt ser bra ut får han ta bort gummisnoddarna och skenan. Som han har längtat efter det, speciellt att få börja cykla igen 
För 13 år sedan ungefär vid samma tid på året som nu satt jag och läste på Fysikmötet på Fidonet. Tankade till min gamla Amiga med mitt usr 2400bauds modem, det var tider det.
Mottagare : Fysikmötet
Kommentar till text 7526 av Sven Gestegård
Ärende : Re: TID
—————->> Om man tanker sig rymden, med en massa planeter etc, som ar olika
>> stora, da
>> stammer det (tror jag) om man sager att ju storre en kropp ar(planet
>> etc)
>> desto mer tid drar den at sig. Aker man ut en bit i rymden, bort fran
>> stora
>> kroppar uppstar ju fenomenet att man inte aldras sa snabbt.. och det ar
>> i
>> sa fall for att det inte finns nagra starka “tidsfalt” (eller vad man
>> skall kalla dom)..SG> In3sant teori…
SG> Men då borde ju tiden gå med en _konstant_ hastighet (klumpigt
SG> uttryckt, jag vet…) på samma ställe.
SG> Detta motsägs av de observationer man gjort av t ex myoner, där tiden
SG> bevisligen(?) gått långsammare i ett system sig nära jordytan, som
SG> rört sig med en stor hastighet relativt denna.Inte för att jag kan mycket om fysik men är det inte så att tiden går
söligare om man reser snabbt oberoende av om man är i rymden eller inte.MVH: Håkan Niska
—
* Origin: Ett fyrfaldigt leve för Telia! de leve Hallå Hallå Hal… (2:205/611.4)Slut på text 7578 av Hakan Niska
Kommentar i text 7607 av Sven Gestegård <0>
Allt kommer som vanligt på en gång. Leo skulle pressa juice igår kväll och på nått sätt skar han sönder fingret, in till akuten och sy tre stygn. 
I morse när vi vaknade så klagade Linnea på att det kliade, och se där hon har fått vattkoppor. Då det är två veckor sedan Leo hade det trodde vi hon skulle klara sig eller att hon haft det men att det var en riktigt lindrig en… Men nej hon verkar till och med få det värre än Leo hon är redan prickig över hela kroppen. Som tur är har inte hon heller fått feber.
Sådär ja då är jag på väg hem från Islamabad tillsist, nästan tre veckor blev det den här gången. Sitter och väntar på Moshin, en av Siemens cheferna, han skulle vara här kl 15:00 för en avslutande test. Nu är klockan 15:30. Så jävla typiskt han att aldrig vara i tid. I och för sig så hinner jag skriva det här då .
Resan började inte så bra knappt hade vi hunnit hit innan det den 26 januari var ett sprängattentat på hotell Marriott där vi bor.
Vi var på kontoret och jobbade när Georg (chefen) ringde upp och berättade att en självmordsbombare hade spängt en moské i närheten av hotellet.
Surfade direkt runt på dom svenska nyhetssidorna för att se om det stog nått om attentatet, tänkte att om det inte står nått behöver jag inte ringa hem och oroa familjen. Självklart så hade svt text och DN en liten notis så det var bara att plocka fram mobilen. Senare under kvällen fick vi veta att det inte var en moské utan tvättingången till Marriott som hade blivit attackerad, det var en stor delegation med Indier på hotellet och det var tydligen dom som var målet. 
Sprängplatsen var avskärmad nästan direkt för reparation.
För att lugna nerverna efter bomben så hakade vi på Georg till Kanadensiskaklubben inne på diplomatområdet och tog en rejäl bläcka, blev även en natt hemma i Georgs villa istället för hotellet. Rejält bakis åkte vi direkt på morgonen ut och spelade golf på flygvapnets golfbana. Var inte orolig, ingen körde i fyllan vi hade såklart chaufför (som alltid i Pakistan .
Min första gång på en golfbana med golfklubba i hand. Caddien försöker lära mig svinga klubban. Som om jag skulle kunna lära mig sånt..
Georg försöker ….
Inte nog med att det bombades på fredagen, det var även en muslimsk högtid ashura Måndag och tisdag då det till och med stod i dom pakistanska dagstidningarna att man inte skulle vara ute på stan på grund av attentatsrisken. Vi blev såklart kvar på hotellet under den tiden då Shia muslimerna hade någon typ av procession då dom piskar sig själva blodiga och vandrar mellan moskèrna och då det är som farligast, men man blir riktigt less av att hänga på hotellet, speciellt när man inte får dricka någon alkohol vid polen. Så när alla festligheter var över åkte vi in och jobbade igen .
Idag läste vi i tidningen om att det var nån jävel till som sprängt sig, denna gång på flygplatsen. Fy fan va tur att vi snart åker hem. Det börjar ha vart lite väl mycket nu.
Ska ner till Stockholm och jobba om någon vecka och det blir skönt att bo på hotell i sverige där man inte behöver oroa sig för bomber och grejjer, kommer i och försig att sakna hotellets 5 restaurangerna, den egna chauffören, tvätt hjälpen och dom andra betjänterna man har i Pakistan. Men hemma är ändå bäst.